Om lungcancer

Kroppen består av miljarder celler som hela tiden förnyas. Ibland kan skador i cellernas arvsmassa göra att en frisk cell utvecklas till en cancercell. Cancerceller kan dela sig okontrollerat och bilda en tumör, och i vissa fall sprida sig till andra delar av kroppen.

Om lungcancer

Orsaker till lungcancer

Det finns flera faktorer som kan öka risken för lungcancer, till exempel:

  • rökning och passiv rökning
  • luftföroreningar
  • vissa ämnen i arbetsmiljön
  • strålning, till exempel radon
  • långvariga lungsjukdomar

Även personer som lever hälsosamt kan få lungcancer. Ibland beror det på ärftlighet eller slumpmässiga förändringar i cellernas DNA.

Det finns två huvudtyper av lungcancer:

Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

Detta är den vanligaste typen och står för cirka 80–85 % av alla fall.

Den delas in i tre undergrupper:

  • skivepitelcancer
  • adenokarcinom
  • storcellig cancer


Småcellig lungcancer (SCLC)
Denna typ är mindre vanlig än icke-småcellig lungcancer och sprider sig ofta snabbare.

Genetiska förändringar vid lungcancer

I vissa fall orsakas lungcancer av genetiska förändringar (mutationer) i cancercellerna. Dessa förändringar uppstår senare i livet och är inte ärftliga.

Vid vissa typer av lungcancer kan det förekomma en förändring i EGFR (receptor för epidermal tillväxt) som medför att en extra bit genetiskt material infogas i den del av receptorn som kallas Exon20. Mutationen kallas därför insertionsmutation i EGFR Exon20 och den medför att funktionen hos EGFR, som normalt reglerar celltillväxt, störs. Cellerna kan då växa snabbt och okontrollerat.

Symtom

hosta som inte går över

blod i upphostningar

viktnedgång

ihållande andfåddhet

trötthet

smärta eller obehag vid andning eller hosta

Diagnos av lungcancer

Om lungcancer misstänks görs flera undersökningar för att ställa diagnos och ta reda på hur sjukdomen ser ut. Ju tidigare lungcancer upptäcks, desto bättre är möjligheterna till behandling.

Vanliga undersökningar är:

  • samtal om din hälsa och en kroppsundersökning
  • blodprov
  • röntgenundersökningar, oftast datortomografi (CT)
  • vävnadsprov från tumören (biopsi)
  • laboratorieanalyser av tumören

Det kan ta några dagar till ett par veckor innan alla provsvar är klara. Om du har frågor kan du alltid prata med din läkare eller ditt vårdteam. Det kan också vara bra att ta med en närstående till läkarbesöket.

Samtal och undersökning

Läkaren börjar ofta med att ställa frågor om dina symtom, din hälsa och eventuella riskfaktorer. Därefter görs en kroppsundersökning och blodprov tas för att ge en bild av din allmänna hälsa.

Röntgenundersökningar

Datortomografi (CT) används ofta för att se om det finns en tumör i lungorna och om sjukdomen har spridit sig. I vissa fall kan även andra undersökningar göras, till exempel PET-CT eller magnetkamera (MR).

Vävnadsprov

För att bekräfta diagnosen tas oftast ett vävnadsprov från tumören. Provet undersöks i mikroskop för att avgöra vilken typ av lungcancer det är och vilken behandling som kan vara aktuell.

Behandling

Behandling och vård

Hur lungcancer behandlas beror på flera olika faktorer, till exempel vilken typ av lungcancer det är, hur långt sjukdomen har utvecklats och personens allmänna hälsa. Några exempel på behandlingsmetoder är:

  • Kemoterapi, där läkemedel används för att förstöra cancerceller.
  • Strålbehandling, där en maskin som avger strålning används för att döda cancerceller.
  • Kirurgi, där läkare opererar för att ta bort delar av eller hela tumören.
  • Immunterapi, där läkemedel används för att hjälpa immunsystemet att bekämpa cancer.
  • Målinriktade behandlingar (precisionsbehandlingar), där läkemedel riktas mot specifika egenskaper i cancercellerna som gör att de växer och sprider sig.

Personer med lungcancer kan också få behandling och stöd för andra delar av sin hälsa. Det kan till exempel vara stöd från dietist, psykolog, fysioterapeut, psykiater, kurator eller farmaceut.

Vem kan jag prata med?

Prata med någon om du känner att du tänker mycket på sjukdomen och mår dåligt av det. Var beredd på att en del kan dra sig undan. Det kan bero på att de är rädda och oroliga för sjukdomar, eller att de inte vet vad de ska säga. Om det inte fungerar att prata med någon i din närhet, kan du prata med någon i vården som du har förtroende för.
Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och råd, och även svara på en del frågor om sjukdomen.

Prata med andra i samma situation
Många tycker att det känns värdefullt att ha kontakt med andra som har liknande erfarenheter, till exempel i en patientförening. Det finns patientföreningar för flera olika cancersjukdomar. Du kan också kontakta Cancerfonden eller Cancerrådgivningen och prata med en sjuksköterska med erfarenhet av cancervård.

Råd och stöd

Råd och stöd

Här hittar du kontaktinformation till Lungcancerföreningen som ger råd och stöd vid lungcancer.

Upptäck mer

Egenvård

Här kan du läsa mer om hur du kan ta hand om ditt välbefinnande vid lungcancer genom egenvård och levnadsvanor som fysisk aktivitet och balanserad kost.

Närståendestöd

Läs mer om hur du kan stötta en närstående vid allvarlig sjukdom – och samtidigt hantera egna känslor och behov i en ny och utmanande situation.

Vanliga frågor

Lungcancer delas vanligtvis in i två huvudtyper:

  • icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
  • småcellig lungcancer (SCLC).


Icke-småcellig lungcancer är den vanligaste formen och står för de flesta fall av lungcancer. Småcellig lungcancer är mindre vanlig men kännetecknas ofta av att den växer och sprider sig snabbare än icke-småcellig lungcancer.

Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) är den vanligaste typen av lungcancer och utgör cirka 80–85 procent av alla fall. NSCLC delas in i olika undergrupper beroende på hur cancercellerna ser ut när de undersöks i mikroskop.
De vanligaste undergrupperna är adenokarcinom, skivepitelcancer och storcellig cancer. Adenokarcinom är den vanligaste formen och uppstår oftast i lungans yttre delar. Skivepitelcancer utvecklas vanligtvis i de större luftvägarna, medan storcellig cancer är en mer ovanlig undergrupp.
Att fastställa vilken typ av NSCLC det rör sig om är en viktig del av utredningen och kan ha betydelse för valet av behandling.

Behandlingen av lungcancer anpassas efter flera faktorer, bland annat vilken typ av lungcancer det är, om sjukdomen har spridit sig och personens allmänna hälsotillstånd. Målet med behandlingen kan vara att bota sjukdomen, bromsa dess utveckling eller lindra symtom.
Vanliga behandlingsalternativ är operation, strålbehandling och läkemedelsbehandling. I vissa fall kan flera behandlingsformer kombineras. För vissa patienter kan även behandlingar som riktar sig mot specifika genetiska förändringar i tumören vara aktuella. Eftersom varje persons situation är unik kan behandlingsalternativen skilja sig åt. Din behandlande läkare kan ge information om vilka behandlingsalternativ som kan vara aktuella för just dig.

Logo Janssen | Pharmaceutical Companies of Johnson & Johnson