Frågor och svar

Om lungcancer

Vad är lungcancer?

Lungcancer är en sjukdom som uppstår när celler i lungorna förändras och börjar dela sig okontrollerat. När dessa celler fortsätter att växa kan de bilda en tumör i lungan. I vissa fall kan cancercellerna sprida sig till andra delar av kroppen via blodet eller lymfsystemet, vilket kallas metastasering. Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna och kan drabba både personer som röker och personer som aldrig har rökt. Tidig upptäckt och utredning är viktig för att kunna planera lämplig behandling.

Vilka typer av lungcancer finns det?

Lungcancer delas vanligtvis in i två huvudtyper:

icke-småcellig lungcancer (NSCLC)
småcellig lungcancer (SCLC).

 Icke-småcellig lungcancer är den vanligaste formen och står för de flesta fall av lungcancer. Småcellig lungcancer är mindre vanlig men kännetecknas ofta av att den växer och sprider sig snabbare än icke-småcellig lungcancer.

Vad är icke-småcellig lungcancer (NSCLC)?

Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) är den vanligaste typen av lungcancer och utgör cirka 80–85 procent av alla fall. NSCLC delas in i olika undergrupper beroende på hur cancercellerna ser ut när de undersöks i mikroskop.
De vanligaste undergrupperna är adenokarcinom, skivepitelcancer och storcellig cancer. Adenokarcinom är den vanligaste formen och uppstår oftast i lungans yttre delar. Skivepitelcancer utvecklas vanligtvis i de större luftvägarna, medan storcellig cancer är en mer ovanlig undergrupp.
Att fastställa vilken typ av NSCLC det rör sig om är en viktig del av utredningen och kan ha betydelse för valet av behandling.

Vad innebär genetiska förändringar vid lungcancer?

Lungcancer uppstår när celler i lungan får förändringar i sitt DNA, även kallat arvsmassan. Dessa genetiska förändringar, eller mutationer, kan göra att cellerna börjar dela sig okontrollerat och bildar en tumör.

Mutationerna uppstår i cancercellerna under livet och är vanligtvis inte ärftliga. Vid vissa typer av lungcancer finns specifika genetiska förändringar som påverkar hur tumören växer. Därför analyseras ofta tumören efter diagnos för att undersöka om sådana förändringar finns.

Resultatet kan ge viktig information som hjälper läkaren att välja den behandling som är mest lämplig för den enskilda patienten.

Vad är en EGFR Exon20-insertionsmutation?

EGFR är ett protein på cellernas yta som hjälper till att reglera cellernas tillväxt och delning. Hos vissa personer med icke-småcellig lungcancer finns en genetisk förändring i EGFR-genen som kallas EGFR Exon20-insertionsmutation. Denna förändring gör att signaler som stimulerar celltillväxt kan vara aktiva hela tiden. Det kan leda till att cancerceller växer och delar sig okontrollerat. EGFR Exon20-insertionsmutation är en ovanlig typ av EGFR-förändring och förekommer hos en mindre andel av personer med icke-småcellig lungcancer.
För att identifiera denna mutation analyseras tumörvävnad eller blodprov som en del av den genetiska testningen av tumören. Resultatet kan ge viktig information inför valet av behandling.

Symtom och utredning

Vilka symtom kan förekomma vid lungcancer?

Symtomen vid lungcancer kan variera från person till person och beror bland annat på tumörens storlek och var i lungan den sitter. Ett vanligt symtom är en hosta som inte går över eller som förändras jämfört med tidigare. Vissa personer kan även hosta upp blod eller blodblandat slem.

Andfåddhet som inte har någon tydlig förklaring kan också förekomma, liksom trötthet och orkeslöshet som inte förbättras med vila. En del upplever en ofrivillig viktnedgång eller minskad aptit. Smärta eller obehag i bröstkorgen, särskilt vid djupandning eller hosta, kan också vara tecken på sjukdomen.

Dessa symtom kan även orsakas av andra sjukdomar än lungcancer. Om du har besvär som inte går över eller som förvärras över tid är det viktigt att kontakta vården för bedömning.

Vilka undersökningar kan ingå i utredning för lungcancer?

Om din läkare misstänker lungcancer görs vanligtvis flera olika undersökningar för att ta reda på vad som orsakar dina symtom och om det finns en tumör i lungan.
Utredningen börjar ofta med ett samtal om din hälsa, dina symtom och din sjukdomshistoria. Därefter görs en kroppsundersökning och ofta även blodprov för att få en bild av ditt allmänna hälsotillstånd. För att undersöka lungorna används bilddiagnostiska undersökningar, vanligtvis datortomografi (CT). I vissa fall kan ytterligare undersökningar behövas, till exempel PET-CT eller magnetkameraundersökning (MR), för att ge mer information om sjukdomen. Om en misstänkt tumör upptäcks tas vanligtvis ett vävnadsprov, så kallad biopsi. Provet analyseras i laboratorium för att bekräfta diagnosen och för att undersöka tumörens egenskaper. Resultaten kan hjälpa läkaren att bedöma vilken behandling som kan vara aktuell.

Behandling och vård

Hur behandlas lungcancer?

Behandlingen av lungcancer anpassas efter flera faktorer, bland annat vilken typ av lungcancer det är, om sjukdomen har spridit sig och personens allmänna hälsotillstånd. Målet med behandlingen kan vara att bota sjukdomen, bromsa dess utveckling eller lindra symtom.
Vanliga behandlingsalternativ är operation, strålbehandling och läkemedelsbehandling. I vissa fall kan flera behandlingsformer kombineras. För vissa patienter kan även behandlingar som riktar sig mot specifika genetiska förändringar i tumören vara aktuella. Eftersom varje persons situation är unik kan behandlingsalternativen skilja sig åt. Din behandlande läkare kan ge information om vilka behandlingsalternativ som kan vara aktuella för just dig.

Vad är målinriktad behandling?

Målinriktad behandling, även kallad precisionsbehandling, är läkemedel som är utvecklade för att rikta in sig på specifika förändringar i cancercellerna. Dessa förändringar kan göra att cancerceller växer och delar sig okontrollerat. För att ta reda på om en målinriktad behandling kan vara aktuell analyseras ofta tumören för att identifiera vissa genetiska förändringar. Om en sådan förändring finns kan det hjälpa läkaren att välja en behandling som är anpassad efter tumörens egenskaper.

Kan jag få stöd under min behandling?

Ja. Att få en lungcancerdiagnos och genomgå behandling kan påverka många delar av livet. Därför finns det möjlighet att få stöd från olika yrkesgrupper inom vården utifrån dina behov. Det kan till exempel handla om stöd från en kontaktsjuksköterska, dietist, fysioterapeut, kurator eller psykolog. De kan hjälpa till med frågor som rör behandling, kost, fysisk aktivitet, praktiska utmaningar och psykiskt välbefinnande.

Om du känner att du behöver extra stöd kan du prata med din vårdkontakt om vilket stöd som finns tillgängligt för dig.

Att leva med lungcancer

Hur kan jag ta hand om mig själv under behandlingen?

Att leva med lungcancer och genomgå behandling kan vara både fysiskt och känslomässigt påfrestande. Det kan därför vara viktigt att försöka ta hand om sitt välbefinnande på ett sätt som fungerar utifrån den egna situationen. Regelbunden fysisk aktivitet, en varierad kost och tillräcklig återhämtning kan bidra till att du mår bättre och orkar mer i vardagen.  Kom ihåg att lyssna på kroppen och anpassa aktiviteterna efter dagsform och energinivå.

Är fysisk aktivitet bra vid lungcancer?

Fysisk aktivitet kan vara en viktig del av egenvården under och efter behandling av lungcancer. För många kan regelbunden rörelse bidra till att bibehålla styrka och kondition, minska trötthet och förbättra livskvaliteten.
Det är viktigt att anpassa aktivitetsnivån efter dina förutsättningar och hur du mår. Innan du påbörjar eller förändrar din träning bör du diskutera med din läkare eller fysioterapeut vilken nivå som kan vara lämplig för dig.

Vilken typ av träning kan vara lämplig?

Vilken träning som passar bäst varierar från person till person. Många upplever att lätt till måttlig fysisk aktivitet fungerar bra under behandling.  
Exempel på aktiviteter kan vara:

lätt konditionsträning
stretching
promenader
enklare styrketräning.

Det viktigaste är inte hur mycket du tränar utan att du hittar en nivå som känns hanterbar. Anpassa aktiviteten efter dagsform och undvik att pressa dig mer än vad kroppen klarar av.

Vad kan jag tänka på kring kost och näring?

En varierad och balanserad kost kan hjälpa kroppen att få den energi och de näringsämnen den behöver under behandling. Vissa personer med lungcancer upplever minskad aptit, förändrad smak eller viktnedgång, vilket kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med mat och dryck.
Om du har svårt att äta eller går ner i vikt kan det vara bra att prata med din vårdkontakt eller en dietist. De kan ge råd om hur du kan anpassa kosten utifrån dina behov.

Är trötthet vanligt vid lungcancer?

Ja, trötthet är ett vanligt symtom både vid lungcancer och som en följd av behandling. Tröttheten kan skilja sig från vanlig trötthet och upplevas som en stark brist på energi som inte alltid försvinner efter vila. Många upplever att tröttheten påverkar vardagen, men graden av besvär varierar från person till person.

Vad kan hjälpa mot trötthet?

Det finns flera saker som kan hjälpa dig att hantera trötthet, även om det som fungerar bäst kan variera mellan olika personer men exempel på strategier är:

lätt fysisk aktivitet
regelbundna vilopauser
mindfulness eller yoga
samtalsstöd
att planera aktiviteter och återhämtning

Att planera dagens aktiviteter och prioritera det som känns viktigast kan göra det lättare att hushålla med energin. Om tröttheten påverkar dig mycket är det viktigt att ta upp det med din vårdkontakt.

Läs vidare

Om lungcancer

Kroppen består av miljarder celler som ständigt förnyas, men ibland kan skador i cellernas arvsmassa göra att en frisk cell utvecklas till en cancercell. Här kan du läsa mer om lungcancer samt hur sjukdomen utreds och behandlas.

Egenvård

Här kan du läsa mer om hur du kan ta hand om ditt välbefinnande vid lungcancer genom egenvård och levnadsvanor som fysisk aktivitet och balanserad kost.

Närståendestöd

Läs mer om hur du kan stötta en närstående vid allvarlig sjukdom – och samtidigt hantera egna känslor och behov i en ny och utmanande situation.

Sekretesspolicy Upphovsrätt och ansvarsfriskrivning Policy för cookies