Egenvård

Naglar och hud

Nagel- och hudproblem är vanliga biverkningar vid en del läkemedelsbehandlingar. Din behandlande läkare eller kontaktsköterska kommer att informera dig om det är en biverkan av det läkemedel just du behandlas med. Om det är fallet så är det extra viktigt att ta hand om din hud och dina naglar under denna tid. Genom att vara uppmärksam och ge huden lite extra omsorg kan du förebygga och lindra besvär. Här följer några tips för hur du kan ta hand om hud och naglar samt hantera eventuella hudproblem.

^EM-174430

Så kan du förebygga och hantera nagelproblem

Det finns mycket du kan göra själv för att hantera mindre nagelproblem och undvika att de förvärras:

Håll nagelband och huden runt naglarna återfuktade. Använd en återfuktande kräm eller salva (t.ex. vaselin) dagligen för att skapa en skyddande barriär för nagelbädden.
Använd nagelbad och tvätta naglarna regelbundet med tvål och vatten. Be gärna din läkare eller sjuksköterska om råd och rekommendationer.
Håll naglarna kortklippta och rengör dem regelbundet.
Undvik hårdhänt manikyr och pedikyr som kan skada naglarna eller nagelbanden. Undvik också att klippa naglarna alltför kort, samt att använda konstgjorda naglar eller nagellack.

Använd skyddande handskar vid dagliga aktiviteter, särskilt vid trädgårdsarbete, diskning och användning av kemikalier.
Bär bekväma, välsittande skor för att undvika för stort tryck på tånaglarna. Använd strumpor som transporterar bort fukt från dina fötter och torkar snabbt. Undvik bomull och välj istället strumpor i tunn merinoull eller syntetiskt material.

Så kan du förebygga och hantera hudproblem

Det finns flera sätt du själv kan minska risken för att hudproblem uppstår. Här är några förslag på metoder som du kan överväga:

Återfukta huden på hela kroppen minst två gånger om dagen under behandlingen och i två månader efter avslutad behandling. Börja smörja huden regelbundet redan samma dag som du får besked om att du ska påbörja behandling med läkemedlet.
Undvik direkt solljus och begränsa solexponeringen under din behandling med läkemedlet och i två månader efter att behandlingen har avslutats. Använd skyddande kläder när du är utomhus och applicera solskyddsmedel med SPF 30 eller högre varannan timme.
Tvätta ansikte och kropp med mild, oparfymerad tvål eller duschkräm

Var skonsam mot din hud och hårbotten. Undvik att ofta använda hett vatten vid handtvätt, bad och disk. Använd istället ljummet vatten och begränsa längden på bad eller dusch.
Undvik starka ämnen som kan irritera huden när det är möjligt, till exempel aknemediciner, lösningsmedel eller desinfektionsmedel.
Din läkare kan förskriva dig antibiotika i tablettform för att förebygga inflammation, tillsammans med topikala kortikosteroider vid behov. Var noga med att ta alla dina läkemedel enligt din läkares anvisningar.

Fysisk aktivitet

Utöver din behandling kan fysisk aktivitet ha positiva effekter på både din fysiska hälsa och ditt psykiska välbefinnande. Forskning visar att motion är säker och kan vara till nytta för många personer som lever med cancer. Regelbunden rörelse kan förbättra livskvaliteten, bidra till ökad styrka och minska trötthet.

Att hålla sig aktiv och utföra lättare motion kan också underlätta att tolerera, svara på och återhämta sig från behandlingar vid lungcancer, till exempel kemoterapi, strålbehandling eller kirurgi. Innan du börjar träna är det viktigt att rådgöra med din läkare för att ta reda på vilken nivå av fysisk aktivitet som är lämplig för dig.

Vilken typ av träning kan vara lämplig?
Att börja med nya träningsvanor kan kännas överväldigande, särskilt under en cancersjukdom. Nedan följer några exempel på aktiviteter som kan vara möjliga att prova. Det viktigaste är att hitta en form av rörelse som känns bra för dig.

Stretching
Stretching kan öka blodcirkulationen och hjälpa lungorna att röra sig mer fritt. Stretchövningar för överkroppen kan vara särskilt hjälpsamma vid andfåddhet eftersom de kan öka utrymmet i bröstkorgen och stödja lungornas funktion. Stretching kan också bidra till att minska stress och oro.

Konditionsträning
Lätt konditionsträning rekommenderas ofta för personer som lever med lungcancer. Sjukdomen kan göra det svårare att träna som tidigare, därför kan det vara bra att sätta små och realistiska mål. Promenader, dans, simning eller andra aktiviteter som höjer pulsen är exempel på konditionsträning. Sådan träning kan bidra till att stärka hjärtat och förbättra kroppens syreupptagning.

Styrketräning
Behandlingar som kemoterapi och strålbehandling kan påverka musklerna. Styrketräning kan hjälpa till att bygga upp muskelstyrka, vilket kan göra vardagliga aktiviteter lättare. Det kan också bidra till bättre balans, hållning och benstyrka. Exempel på övningar är bicepscurl, knäböj eller tåhävningar.

Kom ihåg

Prata alltid med din läkare innan du börjar med en ny träningsform. Anpassa aktiviteten efter hur din kropp känns och undvik att pressa dig för hårt. Om du upplever smärta, yrsel eller obehag under träning bör du avbryta och kontakta din vårdgivare.

Mer information om fysisk aktivitet

På 1177.se hittar du fler tips för att komma i gång med träningen

Kost och näring

En balanserad och varierad kost kan vara en viktig del under behandling och återhämtning vid lungcancer. God näringsstatus kan bidra till mer energi, ökat välbefinnande och hjälpa kroppen att återhämta sig.

Många personer med lungcancer upplever dock minskad aptit och viktnedgång. Därför kan det vara viktigt att försöka behålla sin styrka och hålla vikten så stabil som möjligt genom att äta mat som smakar bra och som kroppen tolererar väl.

En varierad och balanserad kost

När vikten har stabiliserats och hälsan förbättrats kan personer med lungcancer sträva efter en varierad och balanserad kost, på samma sätt som personer utan sjukdomen. En näringsrik kost kan bidra till god allmän hälsa hos personer med cancer. Samtidigt kan undernäring påverka sjukdomsförloppet negativt.

En balanserad måltid bör innehålla olika näringsämnen, till exempel:

protein
kolhydrater
fett, främst från vegetabiliska källor
vitaminer och mineraler
vatten

Det är också viktigt att få i sig tillräckligt med vätska. Under vissa cancerbehandlingar, till exempel kemoterapi eller strålbehandling, bryts celler ner och restprodukter behöver transporteras ut ur kroppen via njurarna.

Behandlingen kan också leda till muntorrhet eftersom salivproduktionen kan minska. Vissa personer kan även få svårigheter att tugga eller svälja.

Matdagbok

Ett sätt att få bättre överblick över sina mat- och dryckesvanor kan vara att föra en matdagbok eller ta bilder på måltider. Det kan göra det lättare att diskutera kostvanor med läkare eller dietist. Även små förändringar i kostvanor kan bidra till en mer balanserad kost. Om du vill veta mer kan du prata med din läkare eller dietist.

Trötthet

Att hantera en långvarig sjukdom – utöver själva behandlingen – kan orsaka trötthet i sig. En stark trötthetskänsla förekommer ofta hos personer som har drabbats av cancer och det är även en mycket vanlig biverkning vid behandling med läkemedlet. Tröttheten kan beskrivas som en allmän brist på energi, utmattning eller trötthetskänsla som är så stark att den påverkar vardagen negativt.

Här är några tips för att hantera trötthet:

Försök att hålla dig fysiskt aktiv. Även om du kanske inte känner för det visar forskning att till och med en lugn promenad kan hjälpa till att minska trötthetskänslan.
För dagbok för att lättare kunna känna igen aktiviteter och stressfaktorer som gör dig mer trött. Det hjälper dig att hitta sätt att planera runt, anpassa eller undvika dem.
Prova mindfulness-övningar eller yoga som kan minska tröttheten och förbättra det allmänna välbefinnandet.
Testa olika strategier för att hantera stress och välj det som fungerar bäst för dig. Terapi eller samtalsstöd kan också hjälpa dig att reducera stress eller oro som tar energi och skapar trötthetskänslor.

Upptäck mer

Om lungcancer

Kroppen består av miljarder celler som ständigt förnyas, men ibland kan skador i cellernas arvsmassa göra att en frisk cell utvecklas till en cancercell. Här kan du läsa mer om lungcancer samt hur sjukdomen utreds och behandlas.

Närståendestöd

Läs mer om hur du kan stötta en närstående vid allvarlig sjukdom – och samtidigt hantera egna känslor och behov i en ny och utmanande situation.

Vanliga frågor

Hur kan jag ta hand om mig själv under behandlingen?

Att leva med lungcancer och genomgå behandling kan vara både fysiskt och känslomässigt påfrestande. Det kan därför vara viktigt att försöka ta hand om sitt välbefinnande på ett sätt som fungerar utifrån den egna situationen. Regelbunden fysisk aktivitet, en varierad kost och tillräcklig återhämtning kan bidra till att du mår bättre och orkar mer i vardagen.  Kom ihåg att lyssna på kroppen och anpassa aktiviteterna efter dagsform och energinivå.

Vilken typ av träning kan vara lämplig?

Vilken träning som passar bäst varierar från person till person. Många upplever att lätt till måttlig fysisk aktivitet fungerar bra under behandling.  Exempel på aktiviteter kan vara:

lätt konditionsträning
stretching
promenader
enklare styrketräning.

Det viktigaste är inte hur mycket du tränar utan att du hittar en nivå som känns hanterbar. Anpassa aktiviteten efter dagsform och undvik att pressa dig mer än vad kroppen klarar av.

Vad kan jag tänka på kring kost och näring?

En varierad och balanserad kost kan hjälpa kroppen att få den energi och de näringsämnen den behöver under behandling. Vissa personer med lungcancer upplever minskad aptit, förändrad smak eller viktnedgång, vilket kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med mat och dryck.

Om du har svårt att äta eller går ner i vikt kan det vara bra att prata med din vårdkontakt eller en dietist. De kan ge råd om hur du kan anpassa kosten utifrån dina behov.

Sekretesspolicy Upphovsrätt och ansvarsfriskrivning Policy för cookies